A division of Impact trading plus 131 c/c

Minnesbot

April

Jordbruksarbete

Gödsling av vårsädeslanden, vare sig man använder konstgjord gödning eller väl brunnen stallgödsel, så bör detta helst ske på hösten, men om man inte gjort det så måste det göras nu. Dock måste man ta hänsyn till om man använder konstgödning, som har hög kvävehalt, att denna alltid skall strös ut vid sådden och nedmyllas samtidigt med utsädet. Gräsvallar skall övergödslas. Ängar och parker skall röjas från löv, sjögräs, havstång, torra grenar och annat avskräde som skall läggas i kompost eller brännas ute på ängen. Det vissna gräset från förra året på gräsvallar och ängsmarker bränns och på platserna man bränt sås vickerhavre eller lämpligt frö av foderväxter. Mossbelupna ängar som man inte skall plöja, harvas då tjälen i jorden helt har släppt, mossan skall brännas, gräs och andra foderväxter skall sås, och vallen vältas. I denna och början av nästa månad är den lämpligaste tiden att vattna ängarna, vattning sker ett par gånger i veckan, om väderleken är regnig dock mera sällan, vid torka och värme vattnas oftare, men endast lite åt gången. Så fort jorden reder sig påbörjas vårbruket på åkerjorden. Först med hjälp av en mullplog för att sprida ut den jord man tagit upp vid dikesrensning på hösten. Därefter körs med sladdharv och vid behov skall jorden vältas före sådd, på lätt jord räcker det ofta med att endast harva. Efter sådd och myllning kör man upp tegfåror och avloppsrännor körs upp vid vändtegarna. Vältning skall ske på lös jord omedelbart efter sådden, på styv jord först när säden kommit upp och något så när skyler åkern. Klöver och gräsfrö sås i höstsäden, ju tidigare dess bättre, helst mycket tidigt på morgonen och då det är vindstilla. Av vårsäden sås havre, ärtor och vicker vanligen först. Havre bör också sås så tidigt som möjligt, så snart jorden inte klibbar vid redskapen, men fortfarande är fuktig i botten. Kalla och torra vårar bör havren sås senare än varma och våta. Vicker och ärtor samt åkerbönor skall också sås så tidigt det kan ske, undantag är vicker avsedd till grönfoder, som kan sås senare. Därefter skall man så vårvete, vårråg och korn, normalt dock först i maj. Potatisåkrarna skall köras upp i denna månad och förberedas för sättning av potatisen, som vanligen sker då sådden är avslutad. I humlegården skall kuporna grävas om och rötterna beskäras, varefter humlen störas. Morotssådden skall också ske så tidigt som möjligt, vanligen i slutet av april eller i början av maj. Hägnader skall ses över och lagas.

Ladugården och stallet

Se januari och oktober

Fjäderfäskötsel

Hönshuset. Under april, maj och juni infaller hönsens bästa värpningsperiod. De bör under denna tid utfodras rikligt med havre, varvid korn och vetekvantiteterna minskas. Äggen insamlas vanligen flera gånger om dagen och bör förvaras i lodrätt eller halvliggande ställning i vanlig rumstemperatur, på torrt och mörkt ställe. Utom i södra Sverige är april den månad då ruvningen vanligen börjar. Till ruvning tar men ägg från de bästa och kraftigaste hönorna, vilka då måste hållas avstängda från de övriga hönsen. Endast helt färska ägg skall användas till avel, efter tjugoen dygn anses ett ägg odugligt till kläckning. Transporterade ägg till avel bör innan de läggs under hönan, få stå ett dygn orörda i lådan.

Kalkonerna börjar i denna månad värpa, men ruvar i regel först i maj. Äggen samlas in dagligen, utom ett så kallat boägg som lämnas kvar till följande dag. Samma utfodring som tidigare.

Biskötsel

April och första halvan av maj är bästa tiden för inköp av bisamhälle. Skall bina flyttas endast en kort väg, bör flyttningen ske redan strax efter rensningsutflykten, eftersom bina annars gärna flyttar tillbaka till det gamla stället. Någon längre sträcka hittar inte bina. Vid transport ställs halmkupor antingen upp och ned i en videkorg, eller i vanlig ställning på en stege, i vilken två stycken långa ribbor spikas underifrån så att det genomtränger halmflätningen. Bottnen bör tas bort och kupan bindas över med gles säckväv. På ramkupor, som transporteras med bottnen nedåt byter man ut taket mot ett ståltrådsgaller, och framför flusteröppningen spänner man en duk av ståltråd. I bra kupor skall kakorna vara torra, rena och regelbundet byggda och inte innehålla för mycket drönarvax. På binas mångstämmiga och modiga brummande vid slag på flustret hör man, om kupan är folkrik och har drottning, det sista märks även på om kupan har flitigt drag på i synnerhet frömjöl.

Trädgårdsskötsel

Köksträdgården och drivbänkarna. De för mars angivna reglerna för drivbänkar gäller även denna månad. I de första dagarna av månaden sår man dessutom i kallbänk frö till kål. Kålrot kan däremot sås direkt på friland. Så snart jorden kan bearbetas, sår man på kalljord de flesta köksväxterna, som persilja, dill, krasse, rädisor, bondbönor, betor, morötter, palsternackor, majrovor, sommarrättika, sallad, spenat, målla, cikoria och lök. Pepparrotssträngar och jordärtskockor läggs, sticklingar sätts och övervintrade fröstockar planteras ut. De sista bör, i synnerhet om de börjat skjuta skott före utplanteringen, skyddas mot sol och köld genom en lätt täckning av gran eller tallris. Gurklister kan anläggas i slutet av månaden, om man har fönster att täcka med. Annars uppskjuter man detta till i slutet av nästa månad.

Fruktträdgården. Beskärning av fruktträden fortsätter. Ympning av frukt och parkträd utförs, så fort knopparna på grundstammarna börjar svälla och är färdiga att öppnas. Trädplantor och sticklingar planteras ut, och frö av träd och buskväxter sås, så snart jorden är färdig. Någon vattning behövs normalt inte. Spaljéträd, planterade vid en södervägg, bör behålla vintertäckningen ännu en tid för att inte börja skjuta skott för tidigt och därigenom skadas av nattfrosten.

Blomsterträdgården och parken. Vissna löv räfsas undan, rabatter och grupper grävs grunt eller endast krattas. Gräsmattorna sås i, där det behövs, samt täcks på de delar där man sått med ett tunt lager fet jord, eller förmultnad gödsel, och nya gräsmattor anläggs och sås. Frön till de flesta bladväxterna sås i början eller mitten av månaden i krukor, ställda i halvvarm drivbänk. Mot slutet av månaden sår man i drivbänk flertalet av de ettåriga blommorna för utplantering i slutet av nästa eller i början av juni månad. En del sås helst vid samma tid direkt på kalljord, som riddarsporre, luktärter, roseda med flera. Samtidigt planteras också tvååriga härdiga blommor som nejlikor, stockrosor med flera, samt infattningar av bellis, isop, buxbom och även träd och buskväxter. De drivbänkar, som sås i april, får inte vara för varma, särskilt bör de ömtåliga lövkojorna luftas rikligt vid mild väderlek. Vintertäckningen tas bort efter hand mot slutet av månaden, vilket är lämpligast en mulen och regnig dag. Dock bör de mest ömtåliga växterna under den första tiden skyddas med en lätt täckning av granris.

Krukväxter i rum och växthus sköts och dras upp efter samma regler, som angavs för föregående månad. Såväl i boningsrum som i växthus utan takfönster bör krukorna var tredje eller var fjärde dag vridas, så att andra sidan kommer mot ljuset, annars blir växterna sneda. Växter som börjat blomma, bör ställas på en något svalare plats. I övrigt skall alla arbete som angavs för mars även utföras denna månad.

Fisket

Gäddan är den fisk som leker först på våren. Som bekant går hon under lektiden upp så långt som möjligt på land för att förrätta sin lek, varför en stor del av romen förstörs, när vattnet sjunker. Att hänsynslöst förfölja gäddan, i tron att man då gagnar övrigt fiske är fel. Gäddan är nämligen, även om hon är en rovfisk, inte den värsta. Laken, abborren, ålen och kräftan överträffar henne vida som romätare. Och särskilt abborren och laken tar, när de kommer in i ett fiskstim munnen full, tuggar och kastar ut det de dödat. Gäddan däremot går in i vassen då ätit för att smälta maten. Gäddan har dessutom gott kött hela året, och är en av de mest lättfångade fiskarna. Någon plats där gäddan leker bör därför lämnas fri från fångstredskap. För att fånga gäddor denna tid är ryssjor det bästa. Den skall utsättas i strömmar, åar, bäckar eller stora diken. Då den sätts i strömt vatten, är det nödvändigt att ha stadiga störar både vid ändan samt struten. Man får ibland även fästa en sänksten både vid ingången till struten och vid ändan av ryssjan för att hålla ryssjan på bottnen, vilket är viktigt. Att ha för små maskor är helt förkastligt. Att göra en lång landgång av ris och i ändan av denna sätta en ryssja är ett förträffligt sätt. Man kan hålla gäddan i sump under en längre tid om man har en tillräckligt stor och har låtit bränna den invändigt, eftersom gäddan då äter normalt.

Mörten leker ungefär på samma gång som gäddan. Bättre sätt att föröka mörten än genom att utsätta lekris finns inte, och sällan finns denna för ett gott fiske så nyttiga fisk förekomma i för stort antal. Mörten leker precis som gäddan ofta i flera omgångar och fortsätter ofta att leka in i juni månad. Ismörten fångas bäst med ryssja som sätts ut i bäckar nära bäckens mynning. Ofta leker mörten vid steniga stränder, men om man på andra stränder lägger ner ris och ovanpå detta stenar, kryper mörten gärna in i riset och lägger rom.

Norsen leker tidigt om våren och håller då helst till i sund med sakta flytande vatten eller strax utanför åmynningar. De fångas med norshåv och kan hållas i sump ända till midsommar.

Abborren börjar leka lite efter gädda och nors. Vill man minska tillgången på denna fisk, bör man sätta ut mjärdar utmed stranden. Abborren är inte speciellt nogräknad med var han leker, och leken sker inte i stim, varför mjärdar kan sättas var som helst. Den skall sättas fast i bottnen med ett par sänkstenar. Ingångarna kläds med gran eller björkris vilket lockar in fisken, och ofta kan även gäddor fångas på detta vis.

Även den skygga aspen leker tidigt på våren och går då upp i strömmarna där han leker på sandbottnar. Bästa sättet att fånga aspen är att sätta ut stora tvåarmade ryssjor i strömmen eller vid sidan om åmynningen, eller i nät med grova maskor vid uddar eller i närheten av uddar. Att helt stänga en å där aspen leker brukar sluta illa, och är inte heller bra för fiskens fortbestånd. Om man vill inplantera aspen i en sjö, där den inte finns, så kan man släppa in några lekfärdiga honor och hanar i en stor sump klädd med ris i bottnen. När fisken lekt färdigt samlar man på kvistarna sittande romen och lägger in den i våt vitmossa som man lägger ner på ett passande ställe i en risvål för att kläckas. Platsen bör väljas i eller nära en ström

Iden leker något senare på våren och då alltid i stim och helst vid vassar i åar. Under lektiden fångas den bäst med storryssja eller nät.

Lindaren fångas denna tid ofta i ryssjor, som man satt ut för gäddor. Den dyaktiga som honan har, tar man lätt bort genom att hålla den i sump som står i rent vatten.

Ålens så väl lektid som lekplatser vet man inte mer än gissningsvis. Men man antar på goda grunder att den sker under vintern, och att all ål fortplantar sig i havet. Om ålen kan fortplanta sig i sött vatten känner man inte till. Ål fångas däremot ganska lätt under tiden de vårlekande fiskarna leker. En och trearmade ryssjor med tät stålingång, eller med en guttaperkasnodd, som håller samman ingången till fiskhållet, och finmaskigt fiskhåll utsatta vid risgårdar eller efter land på gräsbotten ger god fångst. Ålryssjor brukar kunna användas ända till midsommar och till och med längre, om man har låga grässtränder att sätta dem på. Ryssjorna bör emellanåt, som vid allt fiske, tas upp och rengöras eftersom orena fiskredskap inte fungerar särskilt väl. Fiskredskapen bör inte hänga ute mer än tills de är torra, i synnerhet nattdagg nöter mycket på garnet.

Följande fisksorter är bäst nu. Abborre. gädda, gös, vitling, lax, laxöring, långa, piggvar, rödspotta, sik, slätvar, torsk och tunga.

Jakten

De flesta djurslag är i denna månad fridlysta. Under tiden förste till tjugotredje april är jakt på knipa, svärta, alfågel samt andra dykänder tillåten vid kusten av bottniska viken söder om Västerbottens län samt vid kusterna av Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerack. Ejder får under samma tid jagas vid kusten av Östersjön till och med Kristianstads läns kust.

Boken köper du på Vulkan.se. Klicka på Vulkanloggan för att komma till Vulkan.se

Söker du andra böcker, Klicka här
Other books click here