|Front| *|Shop| |Business| *--Affiliate center *--Poker *--Advertise |Online books| *--Alf Ljung Blogg *--Fängelsedagbok *--Bondepraktikan *--Matrecept. *--Tips o Kuriosa. *--Book division |Picture| *--Anim picture| |Music| *--Midi files *--Wav Files *--Music division |Computer| *--Free Font |
Söker du andra böcker, Klicka här Other books click here Denna bok kan köpas i tryckt form, eller som PDF Fil- Du beställer enklast genom att klicka på denna länk.Vulkan.se Eller Minnesbot för landtmän Copyright NE-AT A division of Impact trading plus 131 c/c Minnesbot Mars Jordbruksarbete Så länge snön ligger kvar, bör man inte
försumma att utföra de körslor som man ännu inte hunnit göra. Därför skall man
nu köra fram det som återstår av gärdsgårdsvirke, humlestänger, ved för
sommarens behov, landsvägsgrus, sten till grundmurar, källare med mera. Man
skall fortsätta att ta upp is där så kan ske. Från avlägsna lador kör man hem
hö till gården, i den mån utrymmet medgiver. Det framkörda timret bör, innan
det hunnit torka, bilas och flänkas, och alla övriga förberedelser vidtas till
byggnadsarbete som man tänker påbörja nästa månad. Åkerbruksredskapen genomgås
och sätts i fullt brukbart skick samt kompletteras efter behov. Båtar diktas
och tjäras. Spannmålen omskolas och skötes omsorgsfullt vilket blir mer och mer
angeläget, ju mer vårens värme börjar infinna sig. Spannmål till utsäde samt
klöver och gräsfrö harpas där det behövs, samt provas beträffande grobarheten.
Ärtor och bönor till utsäde handrensas. Avloppskanaler och diken hålls öppna,
särskilt då snösmältningen börjar, och vattnet avleds från åkrar som skall sås
på våren. Mot vinterns slut bör man bryta upp snödrivor som lagt sig på
åkrarna, och därefter beströ dem med aska, kolstybb eller sand. Likadant gör
man med frusna vattensamlingar på åkrar och ängar, efter att isen först bräckts
sönder. Så fort fälten blivit fria från snö, skall åkrarna räfsas eller harvas
för att avlägsna den snarp som bildas om råghalm ruttnar. Ladugården och Stallet Se januari
och Oktober Fjäderfäskötsel Hönsens ruvningstid räknas från den förste mars till förste juli. Dock
infaller den i mellersta och norra Sverige ofta först i april eller maj, såvida
man inte för ruvningen har speciellt varma rum. Att märka är emellertid, att ju
tidigare kycklingarna kläcks, mer kraftiga blir de och börjar värpa vid
tidigare ålder. Kycklingar kläckta före midsommar kan börja värpa redan före
jul följande år. Se vidare om ruvning under April. Ankornas ruvningstid inträffar senare. Vanligtvis använder man dock höns
eller kalkoner till att kläcka ankäggen, eftersom ankan själv är osäker då det
gäller att ruva. Och dessutom lockar ankan direkt efter kläckningen ungarna med
sig ut i det kalla vattnet i vilket de lätt får kramp och dör inom några
minuter eller så får de förkylning eller lungsot. En höna kan kläcka sju till
nio ankägg, och en kalkon elva till sjutton. Då ägg ruvas av främmande djur bör
äggen vändas flera gånger under ruvningen. Gässen börjar ruva i denna eller i början av nästa månad. Det är
fördelaktigt att använda höns eller kalkoner, och då kan hönan ruva tre till
fem ägg, och kalkonen sju till nio ägg. Om gässen själv skall ruva,
iordningställer man halvmörka reden på golvet, så att hon lätt kan komma i och
ur redet. Foder och vatten skall stå på så långt avstånd från redet att gässen
måste stiga upp för att nå det. Dessutom måste man tillse att gässen inte störs
av andra djur under ruvningen, dock kan gåskarlen utan problem få vara i
närheten. Biskötsel Efter
biens första utflykt på våren, den så kallade rensningsutflykten, då de renar
sina magar från de under vintern samlade exkrementerna, bör man rengöra
bottenbrädorna i halmkupor från döda djur och avfall. Kuporna ombonas därefter
om möjligt ännu bättre än tidigare och samtidigt övertygar man sig om att bina
har tillräckligt med förråd. Detta sker genom att man väger kupan. En halmkupa
väger tre till sex kilo, och kakbygget och bina vardera cirka ett kilo om kupan
är stark. Är förrådet otillräckligt skall bina matas, vilket i mars och april
bäst sker med fast foder, kandikaka eller deg av honung och socker. I väl
konstruerade ramkupor är det onödigt att i förtid störa bina genom att
undersöka förrådet, man kan ge dem lite kandikaka genom hålet i toppen på
kupan. Endast om man märker att någon kupa förlorat sin drottning, är det skäl
att tidigt på våren förena bisamhällen. Om bina är lata och uppehåller sig
mycket på flustret, tar hem lite frömjöl och då man knackar på kupan ger ifrån
sig ett jämrande läte, är detta ett tecken på att de saknar drottning. Dör
drottningen, sedan bina börjat flyga uppstår under flera timmar oro. Och bina
flyger sökande ut och in. Två samhällen som har drottning bör inte förenas på
våren, utan då driver man först ut bina ur den kupa som har den sämsta
drottningen, och tar bort den drottningen. Föreningen tillgår därefter på
följande vis. Den drottningslösa kupan sätts under den som har drottning på den
senares plats. Efter några dagar kan den undre kupan tas bort eftersom den är
tömd. För att förebygga strid mellan samhällena bör man i vardera kupan lägga
en kamferbit som ger bina samma lukt. I ramkupor kan man istället skilja på de
båda samhällenas kakor genom ett bitätt galler, som tas bort efter ett par
dagar, eller också hänga kakor med påsittande bin skiftesvis. Ett annat sätt är
att inpudra bina med vetemjöl. Så kallade hungersvärmar förekommer på våren, om
bina tycker att kupan är våt och kall, eller under vintern oroats av möss,
eller om de är för få och saknar förråd. På våren bör de då tas in i en torr,
ren kupa och fodras, för att till hösten förenas de med ett annat samhälle. Trädgårdsskötsel Köksträdgården
och drivbänkar. Anläggning av drivbänkar fortsätter, har man
inte redan i februari börjat lägga bänkar, så bör det inte uppskjutas längre. I
bänkarna sätts nu, potatis, intagen i januari för att gro, lämpligt antal i
varje bänk är femton stycken potatisar, om bänkens storlek är en och en halv
meter långt och en meter brett. Gurkplantor och melonplantor som är sådda på
kur i slutet av januari eller i början av februari är nu färdiga för
utplantering. Gurkplantor är vanligtvis färdiga att plantera i början av
månaden och melonplantorna i mitten av månaden. Plantor av bönor kan sättas i
krukor eller lådor i fönstret i ett varmt boningsrum, och är färdiga att
planteras redan nio till tio dagar efter sådden. Blomkål kan utplanteras på en
nyanlagd bänk, kronärtskockor kan sättas i krukor. Gurka, melon och
bönplantorna fordrar en varm och stadig ströbädd, gurka och melon trivs bäst i
lerhaltig jord. Till blomkålen läggs en låg ströbädd och plantorna bör stå på
ett avstånd av fyrtio centimeter. I denna månad bör man också så frön från
blomkål för att få plantor till utplantering på kalljord. Dessa plantor bör
helst omskolas en eller två gånger. I denna månad skall man också så mejram,
timjan och rödlök. Nysådd av rädisor, sallad, krasse, dill och spenat, så att
man fortfarande har tillgång till dessa grönsaker. I slutet av månaden lägger
man in rosenpotatis för att gro i ett ljust rum för att senare sättas ut på
kalljord för tidig skörd. Fröstockar av kålrötter och vitkål är fördelaktigast
att tidigt sätta i kallbänk. När den värsta nattfrosten är över, vanligen i
April sätts de ut på kalljord. Fruktträdgården.
I denna och följande månad skall fruktträden beskäras, vilket bör vara avslutat
innan knopparna börjar svälla. På äldre träd gallras täta och risiga kronor,
endast på yngre träd beskär man årsskotten för att åstadkomma förgreningar och
en symmetrisk form hos kronan. Spaljéträd skall bindas strax efter
beskärningen. På äldre fruktträd som skall ympas i kronan på våren skär man av
alla grenarna i spetsen där de är tre till sex centimeter i genomskärning. Har
man inte redan beskurit och gallrat bärbuskarna skall detta ske nu. Så snart
snön smält, skyddas smultronsängar med gran eller tallris mot frost och sol. De
unga fruktträden befrias från ohyra genom tvättning med borste, doppad i
såpvatten. Skott som fått ohyra har ett sotigt utseende av de små svarta äggen,
som sitter utefter skotten. Torra blad som sitter kvar bör plockas bort och
brännas, eftersom det ofta finns ägg från insekter på dessa. Träden skall också
skyddas mot gråsparvar, domherrar och andra liknande skadedjur som vid denna
till uppträder i talrika flockar och äter upp knopparna. Blomsterträdgården
och Parken. De under föregående månad påbörjade arbetena
fortsätter. I början eller mitten på månaden sår man i bänk sådana växter som
växer långsamt eller som man vill driva till att blomma tidigt, som akacia,
lupiner, solrosor, lövkojor med flera. Vid samma tid sätter man i bänk
sticklingar av sorter som övervintrat i växthus, exempelvis fuxia, verbenor,
coleus med flera, samt rötter av dahlia av vilka man vill ha sticklingar. Skall
man däremot bara dela rötterna för att få tillräckligt antal sätts dessa in i
värme först nästa månad. Krukväxter
i rum och växthus. Fönsterträdgården och växthuset börjar
nu kräva allt större uppmärksamhet och omvårdnad. Vattningen ökas efter hand,
och även temperaturen, som för kallhusväxter bör vara tio till femton grader
och för varmhusväxterna femton till tjugo grader, lägst under natten. Växterna
bör ständigt ha en omgivning av fuktig luft som man åstadkommer genom duschning
med vatten en till två gånger om dagen, samt i växthus genom att alltid hålla
golvet fuktigt. De bör även skuggas mot allt för starkt solsken. Vid mild
väderlek släpper man in frisk luft med försiktighet så att växterna inte direkt
utsätts för kall luft. Mot ohyra får man föra ett oavbrutet krig. Mot bladlös
använder man rökning med tobak eller spritning med såpvatten. Mot spinn
spritning med rent vatten, mot blåsfötter spritning med tobaks eller såpvatten,
kaffelusen måste tvättas bort för hand. Varmhusväxternas omplantering
fortsätter, och omplantering av kallhusväxterna slutförs under denna och nästa
månad. Man bör inte plantera om blommande exemplar innan de blommat färdigt.
Växter som inte fordra rymligare kruka behöver endast omplanteras vart annat
eller vart tredje år, men det översta jordlagret bör bytas varje år. Efter omplantering
skall växterna hållas i skugga några veckor. Man skall beskära växterna i
samband med omplanteringen då sjuka exemplar beskärs mest. På övriga tar man
endast bort en och annan av de nedersta kvistarna, för att befrämja
stambildningen, eller toppar alla skott för att få en tätare krona, eller
slutligen gallrar en för tät krona för att bereda luften fritt tillträde. Vid
beskärningen bör man alltid ha som mål att ge växten en vacker och
ändamålsenlig form. Drivning av lök och andra växter fortsätter som under
föregående månad. De som är speciellt lämpliga för drivning denna månad är
rosor, azalea och rhododendron. Knölväxter som under vintern förvarats torrt,
begonior med flera omplanteras och flyttas in i ett varmt rum och vattnas
sparsamt. Sticklingar av träd och
örtartade växter sätts som törnrosor, acasier, pelargonior, fuxia, hortensia,
fikus, dracena, colos med flera, och frön sås av sådana växter som lämpligast
fortplantas på detta sätt. I slutet av månaden bör de flesta av sticklingarna
och krukväxtplantorna, även krukor eller fat med frön från sådana växter sättas
ut på varmbänk. Mars och april är också rätta månaden att ympa törnrosor,
kamelior och liknande växter, detta bör ske medan ympkvistarna fortfarande
befinner sig i vila, däremot skadar det inte att grundstammen börjat växa.
Krukan med den ympade stammen ställs därefter i bänk och täcks med en glaskupa,
som skall avtorkas dagligen. Är stammen lång sätter man ned den i sågspån så
att spånet innesluter ympkvisten. Man behöver sällan vattna innan kvisten
börjar växa. Under denna tid vänjer sig växten vid sol och luft, genom att man
under dagen lägger en sten under glaskupans ena kant. Fisket Under denna
månad är det ingen fisk som leker, det skulle i så fall vara i slutet av
månaden med mycket tidig vår, då gäddan kan leka under isen, norsen leker något
senare. De bästa
fisksorterna just nu är abborre, gädda, gös, vitling, kolja, laxöring, långa,
piggvar, rödspotta, sik, slätvar, torsk och tunga. Jakten Den förste till
femtonde är jakt tillåten på hare, tjäder, orre, järpe, dal och fjällripa i
norr och västerbottens län. Under samma tid är även jakt tillåten på knipa,
svärta, alfågel samt andra dykänder dock ej ejder. Söker du andra böcker, Klicka här Other books click here |
Please visit some of the links below Try out our toolbar! |
Get Linked from 15,000+ sites with one click.